Om bryggor vid allmänningarna i Rydbo Saltsjöbad.
Underlag för diskussion inför stämman den 19 april 2015
Rydbo Saltsjöbad är ett område i förändring. Detaljplanerna innebär att vi får räkna med ett ökande antal fastigheter. Styrelsens ambition har hela tiden varit att alla som så önskar ska ha samma möjligheter att få och ha tillgång till egen båtplats vid föreningens mark. En uppskattning av framtida behov gjordes 2011 som resulterade i att antalet fastigheter som saknar egen strandlinje kommer uppskattningsvis att uppgå till cirka 200, när detaljplanerna förverkligas fullt ut. Egen båtplats för dem som inte har sjötomt är inte självklar idag. Därför finns det ett behov att reglera hur bryggor och båtplatser i området ska skötas så att fördelningen är transparent, rättvis och förutsägbar.
Med anledning av det uppskattade behovet, beslutade stämman 2011 om en maximal storlek (7 ggr 2 meter) för en båt vid en bryggplats på föreningens mark. Tanken är att möjliggöra båtplatser för så många som möjligt. Styrelsens ambition innebär också att alla som använder en brygga måste om möjligt dela med sig av den. Målet, en båtplats till alla som så önskar, är allas vårt ansvar. Utan ett gemensamt ansvarstagande finns ingen garanti att målet kan genomföras.
Detaljplanerna
Vid samtal med kommunen framförde föreningens representanter målet vad gäller bryggor på allmänningar. Det resulterade bland annat i att vissa vattenområden i detaljplanerna är markerade med beteckningen Wb 2 såsom varande lämpliga för bryggor. Dessutom finns befintliga bryggor inritade i planen. Vad som gäller för dessa är fortfarande oklart, eftersom frågan är oprövad. Nu gäller ändå strandskyddsbestämmelser för vattenområdet vid samtliga, såväl allmänna som privata, strandområden. Det innebär att för att anlägga, eller bygga till en brygga vid föreningens mark krävs
- Godkännande av fastighetsägareföreningen
- Lov av kommunen
- Strandsskyddsdispens som utfärdas av länsstyrelsen.
Inriktning för reglering av bryggor och båtplatser vid föreningens mark
- På sikt bildas en eller eventuellt flera bryggföreningar med avsikt att utveckla och förvalta bryggor på Rydbo Saltsjöbads fastighetsägareföreningens mark. Föreningens/föreningarnas styrelse(r) består av representanter från en eller flera bryggområdena och från fastighetsägarföreningens styrelse. Uppdraget är att ansvara för utveckling och förvaltning av bryggor och fördelning av båtplatser.
- Fastighetsägareföreningen får ta ut en avgift för ett bryggarrende avseende bryggor på föreningens mark. Arrendeavgiften tas ut enligt beslut av fastighetsägareföreningens stämma.
- Fastighetsägareföreningen kan använda arrendeavgiften till underhåll och förbättringar av våra grönområden..
- Önskemål om båtplats anmäls på fastighetsägareföreningens hemsida. Anmält intresse redovisas öppet.
- Etablering av bryggor betalas av berörda båtplatsinnehavare. Intill dess att en bryggförening har bildas som kan ansvara för underhåll med mera, gäller punkt 4 i bryggpolicyn.
- Beslutad bryggpolicy gäller.
Pilotprojekt
Det finns idag ett antal intresserade föreningsmedlemmar som önskar båtplats. Dessa föreslås ingå i ett pilotprojekt med målet att etablera en brygga vid föreningens mark. Platsen för bryggan ska vara viken öster om Stora badet, nedanför badhuset. Pilotprojektet ansöker om lov av kommunen för nyetableringen. Ansökan ska också behandlas av länsstyrelsen. Länsstyrelsen tar ut en mindre avgift för prövningen (drygt 4 500 kronor för beviljat lov, hälften vid avslag) Då frågan är oprövad betalar fastighetsägareföreningen denna avgift.
Bryggpolicy
- Brygg- och båtägare ska vara medlem i fastighetsägareföreningen.
- Båtplats följer fastighetsägare, inte fastighet.
- Befintliga bryggor på allmänning ska om möjligt samutnyttjas.
- Befintliga bryggor underhålls av de båtägare som använder dem.
- Tillåten båtstorlek vid de allmänna bryggorna är max 7 gånger 2 meter. (Stämman 2014 uttalade att den enskilda bryggföreningen anger lämplig båtstorlek i sitt avtal. Utan förekomst av bryggförening, gäller tidigare beslut om båtstorleken.)
- En båtplats per fastighet. Flera fastigheter som innehas av samma ägare/familj, innebär fortfarande en båtplats.
- Styrelsen kontaktas skriftligen när intresse eller behov finns av anläggning eller renovering av befintlig brygga.
- Nya bojar kan läggas ut först efter styrelsens särskilda tillstånd. Ansökan sker skriftligen till styrelsen.
- Bojar placeras normalt inom det föreslagna detaljplanerade vattenområdet för bryggor, dvs cirka 20 meter från strandlinjen,
- All förvaring av båtar och tillbehör ska vintertid ske på den egna fastigheten.
Säg din mening!
Styrelsen ser fram emot en öppen diskussion om hur vi ska lösa frågan om bryggor och båtplatser. Ställ frågor och kom med synpunkter här.
Du kan också skriva en motion till stämman. Senast den 28 februari vill vi ha din reaktion på detta.
Tack för alla dina kommentarer. Vi har definitivt användning för dem inför skrivningarna till stämman
-4. (bör stå) Befintliga bryggor bekostas och underhålls av de båtägare som använder dem
-På föregående års stämma var förslaget båtstorlek ca 8*3 meter
-6 Hur definieras, familj?.. flera fastigheter som ägs av samma familj? innebär det att familj som köper fastighet i området inte har rätt till båtplats om de redan har föräldrar, syskon eller barn som bor i området?
8. Om en brygga upplåter plats för ytterligare en båt ska styrelsen då behöva lägga sig i hur bojen läggs? Räcker det inte med det som står i p9?
Det ska finnas EN gemensam kö för dem som önskar båtplatser. Kön administreras av föreningens styrelse eller någon utsedd av styrelsen.
Om ett arrende eller avgift ska tas ut för båtplatser vid föreningens allmänningar bör den utformas på ett sådant sätt att den uppmuntrar till att upplåta respektive brygga till fler. Finns ett incitament i avgiften som gör det kommer fler platser att komma till automatiskt.
Kom igen alla - är det rätt att man ska kunna tjäna pengar på sin bryggplats vid föreningens mark ?
Hälsar Marianne som har tillgång till båtplats vid en hemmasnickrad brygga på föreningens mark.
Ursäkta sent svar... Du nämnde Lilla Badet samt området nedanför Bergspromenaden som lämpliga platser att bygga bryggor på inom WB2-områdena. Jag håller nog med; det är bra platser att förlägga dessa på. Om man i övrigt kopplar ihop synen på bryggorna med det som sagts nedan är jag nog för att man i första hand ser på det hela långsiktigt, dvs. låt dessa bryggor bli något som byggs och förvaltas i föreningens regi. Dessa bryggor kan då bli något som i första hand kommer köande till gagn. Gränsdragningsproblematiken vad gäller redan existerande bryggor blir svår och jag är rädd att man får ett lapptäcke med regler och undantag just av den enkla anledningen att det är privata bryggor på föreningens mark där "urminnes hävd" sitter i bakhuvudet på de flesta som skött bryggorna under årens lopp. Sen måste man naturligtvis ta hänsyn till vad de som nu har bryggor vid Lilla Badet och Bergspromenaden säger om föreningen på allvar skulle bygga större bryggor vid dessa platser. Tror dock att man får ta det i etapper; först pilotprojekt invid Stora Badet, utvärdera och sen undersöka möjligheterna till fortsatt byggande på nämnda platser. Det viktiga är dock att man får ge det lite tid så kanske det hela ger sig av sig självt, dvs. inget snabbframtvingande av regler som folk känner sig obekväma med. MVH. Greger Forslöw
För att det ska fungera med flera "lokala" bryggföreningar krävs att det kring varje brygga finns ett gemensamt ansvar och en enighet kring hur man ska bygga och sköta sin brygga. Frågan är hur mycket pengar var och en av oss är beredda att investera i ett bryggbygge som vi alltså inte har någon personlig kontroll över. Det är orimligt om ambitionsnivån och kvalitet på bryggorna inte blir likvärdiga i området. Frågor som hur stora och tunga båtar vi bör bygga för är relevant. Ska någon som bara vill ha en enklare mindre båt vara med och bekosta en brygga som klarar relativt stora och tunga båtar? Ska detta avgöras i den enskilda lilla bryggföreningen eller ska vi ha en gemensam organisation för alla bryggor på allmänningarna?
Jag förordar en samordning inte minst för att bryggor inte ska stå och förfalla som kan ske när det vilar på ”lokalt” engagemang och behov som skiftar och är helt personberoende. En annan aspekt är att avstånden inom området inte är längre än att en bryggplats en bit bort från fastigheten kan vara attraktiv. En intressant fråga är om vi ska bygga bryggor inom området som differentierar båtar med olika djup och storlek.
Förslag
En bryggförening bildas som samordnar arbetet med alla bryggor. Bryggor byggs så att alla fastigheter utan egen strand får tillgång till en båtplats. Rätt till en plats knyts alltså till respektive fastighet. En båtplats ökar värdet på fastigheten. Investeringskostnaderna bekostas av alla. En årlig avgift betalas för att täcka underhåll och fastställs efter storlek på båt.
Svavelsö består idag av 49 sjötomter och 33 utan sjötomt.
I kommunens förslag till förtätning eller avstyckning av stora tomter finns det alltså fortfarande möjlighet till bryggplatser för de som önskar. Även efter Lillsundet finns möjlighet till fler platser, området nedanför Kalles äng(redan godkänt) samt på badudden där vi nu är cirka 10 tomtägare med bryggor.
RYDBO SALTSJÖBAD:
Rydbo Saltsjöbad består idag av 24 sjötomter och 105 utan sjötomt. Väster om Stora badet finns 130m strand där det finns möjlighet att placera bryggor samt öster om badet cirka 50 meter gränsande till Skåvsjöholm finns också plats för bryggor.
Nedanför Bergspromenaden i Norsundsviken finns ett område på 100m där förr i tiden föreningen hade brygga. Vid Lilla badet finns kanske också möjlighet finns för nya båtplatser, vid brofästet finns säkert plats för fler båtar.
När NCC nu kommer att bebygga Skåvsjöholm med 105 villor och tillhörande båthamn så kommer det nog inte att vara någon svårighet att få tillstånd för bryggor i anslutning till Stora badet.
Hur många står i kö för båtplats? Bilda båtklubbar!
Med vänlig hälsning från
Lillemeor Blomberg-Skoglund med båtplats sedan 1935 vid Badudden på Svavelsön
Det är framför allt på fastlandet som det finns en efterfrågan, eftersom där finns flest fastigheter utan egen strandlinje. I dagsläget finns det 13 fastighetsägare som står på vänt. Flera av dem har gått samman i pilotprojektet. Parallellt med detta är det absolut intressant att pröva andra brygginnehavares lust/vilja att dela med sig. Vi rekommenderar dem också att kontakta befintliga brygginnehavare med en förfrågan. Just nu vet jag inte riktigt hur det har gått. Tanken med arrendeavgiften är att försöka stimulera till en lust att utöka befintliga bryggor - men så klart måste man fråga sig om det behövs? (Som jag gjorde i en tidigare kommentar.) Vi har också diskuterat möjligheten att låta en större del av arrendeavgiften gå tillbaks till bryggföreningen, Centrala frågor att besluta om är i vad mån vi behöver styra upp båtplatsfördelningen eller ej och om en arrendeavgift är en framkomlig väg eller ej och om bryggorna ska skötas via en bryggförening.
Det är utmärkt att via detta forum föra en öppen debatt och vi i styrelsen ser fram mot många fler yttranden. De har stor betydelsen för vilka förslag styrelsen lägger till stämman. Kom gärna också med egna förslag genom att skriva en motion eller två.
Detaljplanen för Svavelsö har ännu inte vunnit laga kraft och detaljplanen för RSB 2 trädde i kraft sent i höstas, däremot har flera styckningar skett inom RSB 1. Där har vi nu 8 nya fastigheter.
Ni säger att ” fastigheter som saknar egen strandlinje kommer uppskattningsvis att uppgå till cirka 200, när detaljplanerna förverkligas fullt ut”. Kommer detaljplanen någonsin förverkligas fullt ut? Vill alla då ha båt eller kommer behovet vara ca: 25% som idag? Vilket problem är det vi egentligen ska lösa?
Men låt oss säga att styckningar och nybyggen gör att vi kommer ha 200 medlemmar utan sjötomt, om säg 15 år. Det är ca 50st fler än idag. Om behovet ligger kvar på 25% skulle vi då behöva 12-13(!!) extra båtplatser. De skulle utan vidare få plats vid våra befintliga bryggor. Blir behovet större än 25% så finns det flera sätt att lösa det på, på frivillig väg.
I mitt närområde känner jag ännu inte till någon som ska stycka sin tomt. Även om jag har fel så tyder det på att ganska få kommer att göra det. Behovet av båtplatser kommer öka marginellt och mycket långsamt, inte explodera. Men kanske med en peak just nu när detaljplanen är tagen och de som redan planerat att stycka och sälja gör slag i saken.
Vi har gott om tid och bra möjligheter att helt utan avgifter, tvång och centralstyrning, själva se till att nya grannar slussas in i brygglivet vart efter. Helt frivilligt.
Jag saknar en diskussion om det vägval vi gör nu. Ska vi införa avgifter med tveksamt motiv, regler, byråkrati, hot om konfiskering av bryggor, eventuella legala problem, ”incitament” som ska tvinga fram lösningar, osv? Eller kan vi försöka lösa det med samarbete, frivillighet, gemensamt ansvar och att lita på att många vill hjälpa till om de bara får förtroendet att försöka?
Vid alla bryggområden finns det Ängsgrupper. Vad jag vet så har styrelsen inte frågat hur de (närboende, med lokal kunskap och ett behov av att kunna påverka) kan hjälpa till för att skapa fler båtplatser? När jag frågat runt bland några av mina brygg-grannar har flera av dem utan vidare varit positiva till att hjälpa till och dela sina bryggor. Man inser snabbt att det vore bra att kunna dela kostnader, underhåll av bryggan och området runt omkring och att vi alla behöver hjälpas åt när vi blir fler. Låt oss försöka den frivilliga vägen först! Varför inte ge varje område ett beting att själva ta fram förslag på hur de kan skapa fler pla
”Med en arrendeavgift, och i slutändan en båtplatsavgift skulle dom som faktiskt nyttjar våra strandlinjer för båtar även bidra till den gemensamma fastighetsägareföreningen”.
Finns verkligen dessa åsikter bland medlemmarna? Vill man ta ut avgifter för att man tycker att brygg- och båtinnehavare får oskäliga fördelar jämfört med andra, inte gör rätt för sig och att de inte bidrar till det gemensamma? Jag har aldrig hört de åsikterna förut och hoppas verkligen att det inte är sant!
Jag tror däremot att de flesta inser att där det finns bryggor är vattnet tillgängligt, för alla. Där det inte finns bryggor växer stränderna igen med vass och sly och blir inte åtkomliga för någon. Vid alla våra bryggområden så är det så.
Jag tror att de flesta också tycker att bryggor och båtar hör till och man är, kanske omedvetet, tacksam för att grönområdena runt omkring hålls efter, städas, klipps och rensas. Det utförs ett stort frivilligt arbete som är till nytta både för både innehavarna själva och för alla andra. Brygg- och båtinnehavarna bidrar verkligen till det gemensamma!
Allemansrätten innebär också en stor frihet för vem som helst att bada, fiska och till och med lägga till med sin båt en kortare tid vid dessa bryggor och stränder. Något som inte skulle vara möjligt om inte bryggorna fanns och det arbete som ständigt pågår. Skötseln kan bli ännu bättre på sina håll men hur uppmuntras det med avgifter? Effekten skulle bli den motsatta och det förlorar vi alla på.
Ni säger att avgifterna ska kunna användas till skötsel av våra grönområden vilket antyder att ni redan inser att det vi förlorar i god vilja och frivillighet när avgifter införs, måste vi i fortsättningen köpa utifrån. Jag gillar inte tanken alls.
Bryggorna belastar inte heller föreningens ekonomi på något sätt vad jag vet. Det finns i princip inga kostnader som måste täckas.
Varför ska då avgifter införas? Bara för att andra har det? Av missriktade rättviseskäl?
Nej, avgifter kommer inte att bidra till någonting. Gå inte den vägen! Fundera istället på hur ni kan stötta brygginnehavarna att kunna göra ett ännu bättre jobb.
Ja, visst har vi tänkt på lämpliga platser inom de anvisade WB2områdena. Lilla Badet har vi pratat om, förutsatt att intresse finns och att det finns en möjlighet att ersätta någon av de små bryggorna med en större och förutsatt att de som har bryggor där nu tycker att det är en idé att arbeta vidare på. En annan plats skulle kunna vara nedanför Bergspromenaden. Har du egna idéer om lämplig plats?
Ja det är också en bra fråga. Redan till årsmötet 2014 berörde vi äganderätten i årsmöteshandlingarna. Vi konstaterade då att medlemmar i föreningen som har tillgång till båtplats vid föreningens mark, inte automatiskt har rätt till fortsatt användning, inte ens vid långvarigt nyttjande. Det skulle i så fall vara en rättighet genom urminnes hävd. Detta gällde äganderätten, inte nyttjanderätten. Den bestämmelsen försvann emellertid genom den nya jordabalken från 1972. Nyttjanderätten handlar bland annat om att använda strandlinjen på föreningens mark. Och det är stämman som är vårt beslutande organ i detta, förutom kommunen och länsstyrelsen.
Ja, vi har hjälp med de juridiska frågorna i detta komplicerade fall. Frågan har uppstått och är angelägen därför att efterfrågan är större än tillgångarna. Föreningen äger inga bryggor. Kan vi gemensamt komma till en lösning genom att bilda en eller flera bryggföreningar där samtliga bryggor ingår? Bryggföreningen beslutar om en depositionsavgift som kan användas för underhåll m.m. Vår tanke har varit att hålla bryggfrågorna utanför fastighetsägareföreningen, eftersom frågan endast berör fastighetsägare med båtplats vid brygga på föreningens mark.
Åsikter med anledning av detta?
Marianne
Du lyfter fram flera frågor som vi har brottats med. Vi skriver att föreningen går in och betalar avgiften eftersom frågan är oprövad - det gäller med andra ord enbart pilotprojektet, vilket kanske kan skrivas tydligare. Kommunens ansvarige vet inte hur länsstyrelsen kan komma att ställa sig till bryggor vid WB2områdena, varför det är skäligt att finansiera en ansökan för piloten. Det besvarar dina frågor i punkt 1 och 2. Dina frågor i punkt 3 är berättigade och det är ett av skälen till att vi vill ha en diskussion i frågan. Då frågan är komplex, måste diskussionen och ett beslut få ta tid. I punkten 5 under rubriken inriktning för etablering, samt i punkten 4 i befintlig bryggpolicy ger vi uttryck för just självfinansiering. Är inte det tydligt nog? Men den centrala frågan är hur vi åstadkommer en fördelning av platserna mellan de som har och de som vill ha båtplatser? Kanske kan ett bryggregister, där varje brygga har en bryggansvarig vara en lösning? Den som står i tur i en bryggkö kan ta kontakt med en bryggansvarig med förfrågan om en plats. Alternativt att bryggansvariga för befintliga bryggor ge till känna förekomst av ev plats. Kombinerat med nyetablering, som piloten ger uttryck för, kan det vara en lösning? Man kan tänka sig att arrendeavgiften är lika för varje brygga, vilket innebär att ju fler båtplatser per brygga, ju lägre arrendeavgift per båtplatsinnehavare. Är det ett tillräckligt starkt incitament för att dela med sig? Behövs sådana incitament? Alla dessa olika förslag har vi i styrelsen diskuterat under året. Det som nu finns skrivet är en början. Kanske kan vi komma vidare genom en öppen diskussion? Vad säger ni som läser detta?
Marianne
Jo, som framgår av punkt 2 i mina frågeställningar så förstår jag detta, och håller med om principen att brukaren betalar, men problemet återstår med de befintliga bryggorna. De är självfinansierade och även om det naturligtvis inte finns någon äganderätt till själva platsen så finns det till själva materialet s.a.s. Om då föreningen går in och subventionerar en ny brygganläggning genom att betala bygglovsavgifter så rubbar man onekligen balansen mellan gammalt och nytt, och då undrar jag hur man på ett rättvist sätt ska kunna fördela arrendeavgifterna.
En del av tanken med arrendeavgiften är även att dom som inte är intresserade av båtliv, har strandtomter, eller inte vill ha båt faktiskt även dom är "delägare" i våra strandlinjer. Med en arrendeavgift, och i slutändan en båtplatsavgift skulle dom som faktiskt nyttjar våra strandlinjer för båtar även bidra till den gemensamma fastighetsägareföreningen.
1. Om det nu måste sökas bygglov för bryggor och detta är förenat med kostnader, varför ska denna avgift betalas av föreningen? Vad jag vet är de befintliga bryggorna självfinansierade, varför ska då bryggorna i framtiden subventioneras?
2. Arrendeavgift. Det är väl i och för sig rimligt att den som utnyttjar en tjänst betalar för den och den som inte gör det inte heller betalar för den, men om man då har båtplats vid en subventionerad brygga (se punkt 1), betalar man högre arrende då? Det borde väl i rättvisans namn vara vettigt? Men lika självklart otympligt och överdrivet byråkratiskt.
3. Arrende och brukar-rätt för äldre, självfinansierade, bryggor. Här ser jag ett antal problem av karaktären hög konfliktrisk. Jag har en känsla av att fördelningen av dessa platser har skett med en blandning av gammal hävd, vänskapsband, smärre penningtransaktioner och en eller annan "bryggnubbe". Hur hanterar man någon som byggt en brygga själv och för tillfället är utan båt? Skall bryggan konfiskeras? Köpas ut av de nya brukarna och i så fall på vilket sätt? Marknadspris är ju inte tillämpligt om byggherren inte vill sälja, expropriation kanske? Med vilket lagstöd i så fall?
Jag tror att det är väldigt viktigt att vara helt konsekvent i det här efter att man lyssnat in, mycket noga, vad de som redan äger eller på annat sätt disponerar befintliga bryggor har att säga i frågan.
Min ringa uppfattning i frågan är att självfinansiering, fullt ut, är den enda rimliga vägen om man inte har helt olika syn på det befintliga och det kommande bryggbeståndet. Arrendeavgifter känns därmed inte vare sig befogat eller nödvändigt.
Kristoffer -
det finns en grupp fastighetsägare som vill dra igång en pilot. Tag kontakt med Johan Sköld i styrelsen för mer info. Vi behöver testa hur länsstyrelsen bedömer en ansökan, vilket är ett av skälen att vi kallar det en pilot.
Jan -
ja, båtrampen finns med i vår planering
Peter -
ja, det finns många förslag till lösningar här. Man kan tänka sig en enda bryggförening och att båtplatserna avgiftsbeläggs. Bryggorna sköts av de båtägare som har en plats vid bryggan. Befintliga båtägare måste utnyttja sin plats, men kan naturligtvis göra ett uppehåll under en begränsad period. Bryggor som inte används ger föreningen rätt att ta över. Allt detta är diskussioner som vi har haft. i styrelsen och också med de som är villiga att pröva frågorna i en pilot. Vi vill ju ha en fördelning så att så många båtplatser som möjligt kan skapas vid varje brygga och då vill vi skapa incitament för det. Se gärna hur Hästängsudds föreningen har löst bryggfrågorna. http://hastangsudd.hemsida24.se/hff-21536062
Claes -
Visst kunde vi lagt in ett "cirka" framför max. Måtten ger en bild av vilken typ av båtar vi menar. Till stämman förra året fanns ett förslag om att ändra måtten till 8 ggr 3 meter, men det röstades ner till förmån för att ge en bryggförening rätten att avgöra det. Eftersom vi ännu inte har skapat en organisation där bryggförening(ar) ingår gäller det gamla beslutet.
FLER FRÅGOR OCH KOMMENTARER? VI I STYRELSEN SER FRAM EMOT MÅNGA IDÉER.
"Tillåten båtstorlek vid de allmänna bryggorna är ca 8 gånger 3 meter".
Tidigare bryggpolicy löd "ca 7 gånger 2 meter".
I förslaget ovan säger styrelsen "max 7 gånger 2 meter" vilket inte stämmer med varken det ena eller andra. Kan tyckas vara en petitess men det påverkar väldigt mycket vilka båtar vi utan sjötomt får ha vid bryggorna. Vilken skrivning är det som gäller idag?
En/flera bryggföreningar skapas och arrenderar strandlinjerna av fastighetsägareföreningen?
För att kunna arrendera förmodar jag att man då måste avgiftsbelägga bryggorna eller båtplatserna? Vem ansvarar då för underhåll av bryggorna? Kommer befintliga bryggägare uppmanas lämna plats på bryggor om plats finns för att få behålla bryggan vid strandlinjerna? Väldigt bra steg i rätt riktning!
Kristoffer och Victoria Granström, Norsundsvägen 7